Om du inte kan åka till Tokyo får Tokyo komma till dig!
För tillfället är det högtryck på Bosön och och flertalet OS-uttagna avlöser varandra för att få svettas på i klimatrummet. Varför då?
”I Tokyo är det inte bara konkurrenterna som väntar. Även klimatet kommer utmana. En resa till Tokyos klimat på hemmaplan gör att acklimatiseringen på plats i Japan går fortare, både fysiologiskt och mentalt” säger Daniele Cardinale, kompetensområdesansvarig Idrottsfysiologi.
I klimatrummet på Bosön, där temperatur, luftfuktighet och höjdmeter justeras, kan träning och tester genomföras utifrån olika förutsättningar och syfte för idrottaren. Klimatrummet har möjligheten att anpassas till temperatur från +12°C till +40°C, luftfuktighet från 35 procent till 90 procent och höjdmeter över havet 0 till 5 750 meter, vilket är lite högre än Base camp på Mount Everest. Simulering av höjdmeter sker med via förändring av syrehalten inne i rummet. Desto lägre syrehalt i luften desto ”högre” upp.
40-60 procent luftfuktighet är vad som brukar sägas vara normalt för privatbostäder och arbetsplatser. 90 procent luftfuktighet kan förekomma i Sverige en dimmig dag. I Tokyo kan de aktiva förvänta sig temperaturer kring 35 °C s och en luftfuktighet i vissa fall upp mot 80 procent.
De senaste veckorna har bland annat kanotisten Linnea Stensils, roddaren Lovisa Claesson, paracyklisten Louise Jannering med pilot Anna Svärd, 800-meterslöparen Andreas Kramer, seglarna Fredrik Bergström, Cecilia Jonsson och Josefin Ohlsson, mountainbikecyklisten Jenny Rissveds samt gångaren Perseus Karlström tappat ett antal liter svett i på Bosön.
”Första passet och känslan var hemsk! Men efter bra ett par pass kände jag en bättre anpassning till värmen och fukten. Jag har förstått hur viktigt det är att dricka, ha koll på min kärntemperatur och vilka strategier jag kan ha för att hålla nere kärntemperaturen på normal nivå under uppvärmning inför mina lopp,” berättar Andreas Kramer.
Träningen i värmen sker under kontrollerade former och den aktive upplever allt som oftast att första passet är mycket tufft trots att den effektutveckling eller hastighet de arbetar på utifrån deras perspektiv är låg. Inne i klimatrummet används löpband, cykel-, rodd och kajakergometer. Ett antal olika parametrar som bland annat hjärtfrekvens, kroppens kärntemperatur, laktat, effektutveckling och skattad ansträngning dokumenterats. Intensiteten under träningspassen styrs till största delen efter kärntemperatur och hjärtfrekvens.
”Vi mäter kärntemperaturen med två metoder. Dels med ”gamla” metoden vilket är ett piller som den aktive sväljer ca 8 timmar innan träningen, dels med en nyutvecklad sensor som placeras på pulsbandet. Sensorn är ju klart smidigare och billigare att använda, även för den aktive utanför klimatrummet”, säger Tobias Elgh, testledare i Riksidrottsförbundets Laboratorium för Prestationsutveckling
Passen i värmen och fukten har varit 60-90 minuter långa. Utifrån hur många dagar acklimeringen ske och den aktives tidigare vana av varmt och fuktigt klimat designas träningen för varje person. Träningsmodellen har varit mestadels kontinuerligt arbete. De aktiva som vistas mer än 5 dagar i klimatrummet har också genomfört hårdare intervallpass! Redan efter 4 dagar ses en viss acklimering till värmen men för att nå en mer bestående och högre anpassning krävs det block av upp mot 14 dagar med träning i klimatrummet.
”Det har varit tufft med värmen, men väldigt likt förhållandena i Japan då jag varit där och tävlat. Jag känner mig mer förbered på värmen och att jag inte ska gå ut för hårt när det blir dags för tävling” säger Josefin Olsson.
Vi ser fram emot att följa våra olympier på OS och hoppas att vistelsen i klimatrummet kommer bidra till deras framgång. Vill du läsa mer om deras och andra kommande olympiers besök i klimatrummet så kan du spana in Bosöns Instagram.
