Studie kring att förutse ökad risk för skada hos en idrottare.
Är det möjligt att med hjälp av ett eller fler screeningtest förutse ökad risk för skada hos en idrottare? Finns det några samband mellan dessa screeningtest, andra psykosociala samt hormonella faktorer och tidigare skador. John Ressman på Bosön genomför just nu en större forskningsstudie som bland annat belyser dessa frågor.
Akuta och överbelastningsskador är vanliga inom idrott och många idrottare lider av problem som smärta och nedsatt funktion. Kunskap om hur en idrottare kan förebygga skador är därför ett viktigt område både för aktiva och tränare. John Ressman, fysioterapeut på Bosöns idrottsmedicinska klinik och forskare på Karolinska Institutet har valt att döpa sin avhandling till ”The Single Leg Squat in clinical testing. Aspects of validity and reliability.” En fördjupad studie i hur vi kan tolka resultatet och bedömningen av ett funktionell rörelsetest, en enbensnigning eller ett Single Leg Squat-test (SLS-test) som det heter på engelska.
Visuell bedömning av rörelsekvalitet är en vanlig metod för att bedöma och utvärdera patienter eller idrottare. SLS-testet ingår till exempel i Bosöns 9+ Screening batteri. Resultatet av ett SLS-test omfattar många olika faktorer och ett dåligt utfört test har associerats med bland annat minskad fotledsrörlighet och minskad styrka i sätets muskulatur. Eftersom bedömningen är subjektiv till sin natur kan det vara svårt att nå acceptabla nivåer av tillförlitlighet och validitet.
John har arbetat med fotbollslag i över 25 år och startade med rörelseanalystester och screening redan i början av 2000-talet i syfte att identifiera svaga länkar och dåliga rörelsemönster och på detta sätt kunna förebygga skador.
”Jag snöade in lite extra mycket på SLS-testet. ”Och eftersom jag jobbat mycket med herrfotboll och det inte gjorts lika mycket forskning på damidrotten så valde jag att fokusera på denna grupp i min studie. Resultatet och kunskaperna är däremot tänkta att vara applicerbart på alla idrotter oavsett kön.” säger John.
Forskningen bygger på att utreda olika aspekter av reliabilitet och validitet. Reliabilitet handlar om hur väl vi kan bedöma testet från gång till gång. Kan vi göra det likadant? Validitet ställer frågan om vi mäter det vi avser att mäta. Det vill säga kan vi som kliniker utifrån testet bedöma på samma sätt och vad är det vi mäter?
Johns forskning omfattar fyra delstudier, där tre studier handlar om reliabilitet och en studie om validitet. Riksidrottsförbundet har via elitidrottsstödet bidragit med vissa medel för studien. Vad det gäller reliabilitet så genomfördes en av delstudierna på Bosöns idrottsmedicinska klinik. Ett flertal av fysioterapeuterna/sjukgymnasterna genomförde testerna med syfte att utvärdera om de genomförde bedömningen på samma sätt.
Just nu arbetar John med den sista studien i sin avhandling där han går in på SLS-testets validitet. Det första steget är att genomföra en tvärsnittsstudie. Tanken är att se om SLS-testet kan korrelera till sätets styrka och fotledens rörlighet men också vissa psykosociala faktorer som sömn, stress, rörelserädsla, oro samt hormonella faktorer. I början av 2000-talet tittade forskningen mest på de fysiska faktorerna vad gäller skada men desto mer forskning som bedrivits så inser vi att även de psykosociala aspekterna av skada och återgång till idrott är viktiga komponenter i ett större pussel. I denna studie deltar cirka 20 fotbollslag med kvinnliga spelare från Damallsvenskan, Elitettan, Division 1 samt Division 2. John gör baslinjemätningar för alla 20 lag där han tittar på ett antal riskfaktorer. Deltagarna genomför ett antal olika delmoment inom denna fas:
- Fylla i formulär om tidigare skador
- Test Single Leg Squat
- Test av fotens rörlighet
- Test av höftledens styrka (glutea)
- Fylla i formulär om psykosociala faktorer som sömn, stress, rörelserädsla och oro
- Fylla i formulär om hormonella faktorer
Efter det att John i sin studie tittat på dessa baslinjemätningar så kommer han följa alla lag under säsong 2022 vad gäller skador och på det sättet se om några av våra riskfaktorer slår ut mer än någon annan eller kanske i kombination med varandra. Är det till exempel så att de deltagare som misslyckas med SLS-testet har några gemensamma nämnare?
”När man gör en transversell studie (tvärsnittsstudie) som jag gör nu kan man inte säga att det ena ger det andra. Bara att det finns ett samband. Men om man i stället följer ett lag eller en större kohort av lag under en hel säsong så får vi en longitudinell studie. Då kan man börja prata om ett kausalt samband mellan dessa riskfaktorer och i vårt fall utfallet skada. Vi kan med andra ord prata om en riktning och ett orsakssamband och inte bara en association, berättar John. Vi kanske kan få svar på om Single Leg Squat-testet kan förutsäga en skada,” avslutar John.
Vill du veta mer om studien?
I podden ”Fysion säger” berättar John i avsnittet ”Rörelseanalys i vardagen” mer om studien.