Typ: Nyhet

Längtar du efter att öka din egen kompetens- och prestationsutveckling i en stödjande och energisk miljö och samtidigt ha tid för reflektion? Är kostnaden ett hinder för dig? Sök då ett av våra tre stipendier för deltagande i Idrottens ledarskaps- och managementprogram 2022/2023!

Tack vare samarbete med Arbetsgivaralliansen har du som chef eller ledare i ett specialidrottsförbund möjlighet att söka stipendium för Idrottens ledarskaps- och managementprogram. Stipendiet syftar till att skapa ett ännu mer inkluderande ledarskapsprogram och därmed ge förutsättningar för en än mer inkluderande idrottsrörelse. Genom att sänka den ekonomiska tröskeln hoppas vi kunna öppna upp för att fler strategiska ledare ska få förutsättningar att både utmanas och stärkas i sin ledarroll.

Johanna S:t Clair Renard är process- och projektledare samt ansvarig för Idrottens ledarskaps- och managementprogram på Bosön. Hon har tillsammans med Arbetsgivaralliansen arbetat fram denna möjlighet till stipendium, som är en nyhet för detta år.

”Arbetsgivaralliansen samarbetar tillsammans med idrottsrörelsen för att synliggöra och stärka arbetsgivarrollen samt att bli mer kända inom idrotten”, säger Johanna.

 

 

Programmet vänder sig till dig som i ditt arbete eller uppdrag har ett strategiskt verksamhetsansvar där du leder andra i någon form. De du leder kan vara anställda, ideella eller en mix av båda. Ditt verksamhetsansvar kan vara både med och utan formellt/linjärt personalansvar.

Stipendiet är på 22 000 kronor och innebär att den som beviljas det betalar en subventionerad deltagaravgift på 12 000 kronor. Stipendiet är personligt och kan bara användas till deltagande i Idrottens ledarskaps- och managementprogram 2022/2023. Maximalt tre stipendier kan beviljas och utses av en styrgrupp.

Johanna, vem kan söka detta stipendium?

”Först och främst måste du uppfylla kriterierna för att kunna söka till Idrottens ledarskaps- och managementprogram. Det vänder sig till dig som i ditt arbete eller uppdrag har ett strategiskt verksamhetsansvar där du leder andra i någon form. De du leder kan vara anställda, ideella eller en mix av båda. Ditt verksamhetsansvar kan vara både med och utan formellt/linjärt personalansvar. Inom ramen för programmet använder vi ett standardiserat feedbackunderlag, där de som du leder ger dig återkoppling på ditt sätt att leda. En förutsättning för att delta är därför att du genom ditt ledarskap påverkar minst fyra personer. Vad det sedan gäller stipendiet så riktar sig det till specialidrottsförbund och i urvalsprocessen kommer ekonomiskt svagare specialidrottsförbund att prioriteras.”

 

Vill du ansöka om stipendium?

Ansökan till stipendiet har öppnat och den stänger den 15 maj. Läs mer och ansök via länk nedan.

 

Är du aktiv och gillar att kombinera teori och praktik? Är du intresserad av utvecklingen och framtiden för svensk idrott och föreningslivet? Skulle du vilja vara med och bidra samt påverka? Idrottskonsulentutbildningen öppnar många dörrar.

Vi fick tillfälle att byta några ord med Malin och Calle. De studerar sitt andra år på Idrottskonsulentutbildningen på Bosön. Ta del av varför de valde att studera här och vad de har för planer inför framtiden.

Malin, kan du berätta lite om vem du är?

”Absolut! Jag heter som sagt var Malin. Är 31 år gammal och bor i Solna med min sambo och vår dotter på 2,5 år. I grunden är jag fotbollsspelare. Spelade i 20 år innan jag la skorna på hyllan i samband med att jag blev gravid. Numera är jag en så kallad ”crossfittare”. Har nu tränat crossfit i cirka 6 år och coachat inom det i ungefär 4 år nu.”

Varför har du valt att studera på Idrottskonsulentutbildningen på Bosön?

”Jag har under många år jobbat som personlig tränare, gruppinstruktör och allting som hör till det. Jag valde att studera på Idrottskonsulentutbildningen för att lära mig den andra sidan av idrotten, den administrativa, att lära mig allting bakom svensk idrott. Den praktiska delen har jag sedan tidigare genom andra utbildningar.”

Vad är det bästa med Bosön och Idrottskonsulentutbildningen?

”Det bästa med Bosön är att det verkligen är idrottens ”Mekka”. Här finns kontakter, erfarenhet och vill man lära sig om svensk idrott är det här man ska gå! Idrottskonsulentutbildningen lär ut allting man behöver veta. Och de ger mig mycket eget ansvar att lära sig, det gillar jag!”

Vad har du för planer efter utbildningen?

”Jag hoppas på ett jobb i en ganska stor organisation. Där jag får jobba både pedagogiskt och utvecklas i min ledarroll. Jag behåller gärna den praktiska delen också :-)”

 

 

Calle, kan även du berätta lite om dig?

”Calle Forsman här! 34 år gammal och blir bara bättre med åren…  Jag är en glad, passionerad och engagerad individ. Har mina aktiva ”idrottsrötter” i flera bollsporter men framför allt fotboll, både på elitnivå samt som motion. Men jag är öppen och ger mig gärna in på den idrott som presenteras, då jag gillar utmaningar både som utövare och ledare.”

Varför har du valt att studera på Idrottskonsulentutbildningen på Bosön?

”Allt började med goda rykten och referenser från nära vänner och släkt. Men den största anledningen är att jag vill arbeta med något som jag älskar samt göra skillnaden för något större än mig själv.”

Vad är det bästa med Bosön och Idrottskonsulentutbildningen?

”Var börjar man? Det finns fler saker att nämna, men lyfter fram själva platsen Bosön samt den jargong som genomsyrar faciliteterna, klassrummet och framför allt lärarkåren som håller hög klass. Då det märkts direkt att de bryr sig.”

Vad har du för planer efter utbildningen?

”Inget är klart ännu! Men som tidigare sagt, har jag ambition att nyttja idrottens plattform för att göra skillnad.”

 

 

 

Är det möjligt att med hjälp av ett eller fler screeningtest förutse ökad risk för skada hos en idrottare? Finns det några samband mellan dessa screeningtest, andra psykosociala samt hormonella faktorer och tidigare skador. John Ressman på Bosön genomför just nu en större forskningsstudie som bland annat belyser dessa frågor.

Akuta och överbelastningsskador är vanliga inom idrott och många idrottare lider av problem som smärta och nedsatt funktion. Kunskap om hur en idrottare kan förebygga skador är därför ett viktigt område både för aktiva och tränare. John Ressman, fysioterapeut på Bosöns idrottsmedicinska klinik och forskare på Karolinska Institutet har valt att döpa sin avhandling till ”The Single Leg Squat in clinical testing. Aspects of validity and reliability.” En fördjupad studie i hur vi kan tolka resultatet och bedömningen av ett funktionell rörelsetest, en enbensnigning eller ett Single Leg Squat-test (SLS-test) som det heter på engelska.

Visuell bedömning av rörelsekvalitet är en vanlig metod för att bedöma och utvärdera patienter eller idrottare. SLS-testet ingår till exempel i Bosöns 9+ Screening batteri. Resultatet av ett SLS-test omfattar många olika faktorer och ett dåligt utfört test har associerats med bland annat minskad fotledsrörlighet och minskad styrka i sätets muskulatur. Eftersom bedömningen är subjektiv till sin natur kan det vara svårt att nå acceptabla nivåer av tillförlitlighet och validitet.

John har arbetat med fotbollslag i över 25 år och startade med rörelseanalystester och screening redan i början av 2000-talet i syfte att identifiera svaga länkar och dåliga rörelsemönster och på detta sätt kunna förebygga skador.

”Jag snöade in lite extra mycket på SLS-testet. ”Och eftersom jag jobbat mycket med herrfotboll och det inte gjorts lika mycket forskning på damidrotten så valde jag att fokusera på denna grupp i min studie. Resultatet och kunskaperna är däremot tänkta att vara applicerbart på alla idrotter oavsett kön.” säger John.

Forskningen bygger på att utreda olika aspekter av reliabilitet och validitet. Reliabilitet handlar om hur väl vi kan bedöma testet från gång till gång. Kan vi göra det likadant? Validitet ställer frågan om vi mäter det vi avser att mäta. Det vill säga kan vi som kliniker utifrån testet bedöma på samma sätt och vad är det vi mäter?

Johns forskning omfattar fyra delstudier, där tre studier handlar om reliabilitet och en studie om validitet. Riksidrottsförbundet har via elitidrottsstödet bidragit med vissa medel för studien. Vad det gäller reliabilitet så genomfördes en av delstudierna på Bosöns idrottsmedicinska klinik. Ett flertal av fysioterapeuterna/sjukgymnasterna genomförde testerna med syfte att utvärdera om de genomförde bedömningen på samma sätt.

 

 

Ligger du i uppstarten av din träning och behöver få hjälp med hur just du ska lägga träningen för att komma igång och få kontinuitet? Eller tränar du kanske redan idag men vill bli coachad i hur du kan ta din träning till nästa nivå? Eller är du helt enkelt kanske bara nyfiken på att testa vad personlig träning kan ge just dig? Med gedigen utbildning och tunga erfarenheter i bagaget är Erik och William redo och laddade att hjälpa dig!

 

Varför valde du Bosön?

Erik

”Att vilja vara en del av Bosöns verksamhet var givet för mig när jag kom upp till Stockholm. Sveriges nav för fysträning i en mängd olika sporter i en tillåtande träningsmiljö där elit och motionärer möts. Mina egenintressen i träning och egen idrottsbakgrund med friidrott samlas på ett och samma ställe – det kunde inte bli bättre! Jag ser fram emot att bidra till Bosöns fortsatta utveckling tillsammans med kollegor och våra besökare på Bosön”.

Läs mer om Erik

 

William

”Bosön har alltid varit en drömarbetsplats. Här finns möjligheten och resurserna för att ge atleter och motionärer en helhetslösning när det kommer till träning och hälsa. Att kunna göra förmätningar och uppföljningar i Bosöns laboratorium för att kunna se var man är idag och vad träningen har gett för resultat är en riktigt fin lösning oavsett vilken nivå man tävlar eller tränar på. Detta tillsammans med den kompetens som finns på anläggningen gjorde Bosön till ett solklart val.”

Läs mer om William

 

Vill du träna med Erik eller William?

Missa inte i så fall att vi under januari har ett finfint erbjudande på personlig träning.

 

Vad bestämmer den idrottsliga prestationsförmågan hos unga individer med cerebral pares? Det är ett av flera svar som en grupp forskare tillsammans håller på att ta reda på. Bosön, med Riksidrottsförbundets Laboratorium för Prestationsutveckling, spelar en viktig roll i denna studie. 

Riksidrottsförbundets Laboratorium för Prestationsutveckling på Bosön är ett viktigt nav för idrottsforskning och idrottsutveckling i Sverige. ”Och här händer det mycket spännande saker i samarbete med universitet och näringsliv” säger Daniele Cardinale som är ansvarig för laboratoriet. Bland annat så genomför en internationell forskargrupp från Karolinska Institutet en studie om ”Framerunning” som bland annat belyser hur unga personer med cerebral pares svarar på en akut belastning som fysisk aktivitet.

Framerunning är en del av Svenska Friidrottsförbundet och svenska atleter har representerat Sverige vid VM i parafriidrott i Dubai. En satsning sker nu världen över för att Framerunning ska bli en paralympisk gren.

Cerebral pares är den vanligaste orsaken till fysiskt handikapp hos barn i världen. Cerebral pares orsakas av en skada på den omogna barnhjärnan före 2 års ålder och påverkar motorik och på sikt muskulatur och leder negativt. Bland annat kan man hos personer med cerebral pares se en svagare, tunnare och stramare muskulatur. Det är väl karakteriserat att barn och ungdomar med cerebral pares (CP) rör sig mindre i vardagen än typiskt utvecklade barn. Detta gäller speciellt de barn som har en omfattande funktionsnedsättning. I vuxenlivet är livsstilssjukdomar mer vanligt förekommande hos personer med cerebral pares och att muskulaturen är svag, tunn och metabolt ineffektiv.

Studiens huvudsyften är att identifiera viktiga och avgörande fysiologiska och biomekaniska faktorer för Framerunners. Studien kommer att leda till ökad kunskap om prestationsfaktorer för Framerunners men även om aerob förmåga och akuta metabola omställningar under arbete hos personer med cerebral pares, inklusive indirekta mått på hur cellens kraftverk mitokondrien fungerar i muskulaturen.

Forskarna har i tidigare studier visat att muskulaturen hos personer med cerebral pares innehåller färre mitokondrier än hos typiskt utvecklade personer (kontroller). Denna studie följer upp detta genom att undersöka hur kroppen svarar på olika långa uthållighetsarbeten med olika hård belastning. På Bosön valideras bland annat 6-minuters Framerunning-test som ett konditionstest för personer med cerebral pares.

”Framerunning utförs på en trehjulig springcykel med sadel och bålstöd. Man rör sig framåt genom att springa med fötterna på marken. Träningsformen är unik på det sätt att den möjliggör medel- till högintensiv träning för en grupp individer med låg motorisk funktion och kontroll och därmed har få passande alternativa träningsformer” berättar Emma Hjalmarsson, doktorand på Karolinska Institutet och delaktig i studien.

”Vi har i tidigare studier (under granskning i tidskriften Pediatric Physical Therapy) visat att desto längre sträcka man springer på 6 minuter med sin Framerunner, desto mer syre gör kroppen av med. Detta var en viktig första studie för att visa att det finns en korrelation mellan sträcka och syreupptag, så att inte till exempel extrarörelser eller avvikande andningsmönster hade för stor påverkade på interaktionen. Vi följer nu upp denna studie och jämför sträckan man klarar att springa på 6 minuter med sin Framerunner på löpbana med ett kontrollerat, state-of-the-art maximalt syreupptagningstest på Framerunnern på det breda, stora löpbandet på Bosön. En unik studie!” säger Ferdinand von Walden, forskare vid Karolinska Institutet och ansvarig för studien.

 

Här berättar Ferdinand von Walden lite mer om denna studie och vad det är de gjort på Bosön.

 

Vill du genomföra forskning och utvecklingsprojekt i samarbete med Bosön?

Kontakta Daniele Cardinale

daniele.cardinale@rfsisu.se

Möjlighet att träna både enskilt och tillsammans med andra. Bygga vidare på dina specialidrottskunskaper, få fördjupade kunskaper inom träning och tävling, fysiologi, psykologi, nutrition, idrottsmedicin och ledarskap. Lära dig mer om andra faktorer som påverkar din idrottskarriär som till exempel sponsring och sociala medier. Allt i den unika idrottsmiljö som Bosön erbjuder. Detta är exempel på några saker som de studerande på Bosöns nya elitidrottsutbildning har möjlighet att ta del av. Nedan berättar de lite om hur den första terminen hittills varit.

Hösten 2021 gick startskottet för Bosöns nya elitidrottsutbildning. En skräddarsydd utbildning för de som vill fortsätta sin utveckling och ta nästa steg i elitidrottskarriären efter avslutad gymnasieutbildning på RIG (Riksidrottsgymnasium) eller NIU (Nationell godkänd idrottsutbildning) och har idrottsliga mål att nå internationell elitnivå som senior. Totalt är det nu 17 studerande på den ettåriga utbildningen. Mixen av idrotter är stor. Bland detta läsårs kursdeltagare hittar vi bland annat idrotterna friidrott, handboll, fotboll, ishockey, tyngdlyftning, bowling, cykel, MMA, brasiliansk jiu-jitsu, judo, rugby, racerunning/framerunning, taekwondo och truppgymnastik.

En av kursdeltagarna är Kajsa Eneroth, cyklist landsväg och MTB.

Kajsa, varför sökte du till elitidrottsutbildningen på Bosön?

”Efter gymnasiet kände jag att jag inte riktigt visste vad jag skulle göra med skola och jobb och jag tyckte att elitidrottsutbildningen passade väldigt bra efter att ha gått på ett idrottsgymnasium. Det blir lite samma, fast ändå nya miljöer och nya utmanande saker.”

Skulle du kort kunna beskriva terminen hittills?

”Vi har haft många olika saker så det är svårt att sammanfatta det kort. Vi har fått lära oss massa saker om fysiologi och mentala saker som är en del i alla idrotter och som alla kan ha nytta av. Vi har även haft mycket tid till träning och utbyte mellan oss på utbildningen.”

Vilka tycker du bör fundera på att söka till denna utbildning?

”Kanske de som är i samma situation som jag. Som inte riktigt vet vad de vill göra direkt efter skolan. Så passar det här jättebra som ett mellanlandnings-år. Då kan man reda ut detta. Och har man som jag skador som man behöver jobba med passar det jättebra på Bosön som har bra sjukgymnaster och möjligheter att fixa det.”

Hur ser planerna ut för dig framåt, både på kort sikt och på lite längre?

”På kort sikt är mitt mål att bli helt skadefri så att jag kan satsa ordentligt på min idrott. Det långsiktiga målet är kunna få mer kontinuitet. Att bli helt skadefri så att jag kan träna och tävla normalt och satsa på min idrott.”

 

Liselotte Olofsson, du är ansvarig för avdelningen Elitidrottsstöd som erbjuder mycket operativt stöd på Bosön. Kan du berätta lite mer om detta elitidrottsstöd och den koppling elitidrottsutbildningen har till det.

”Elitidrottsstödet har som syfte att stötta specialidrottsförbunden för att nå målen med starkare landslag och fler medaljer på mästerskap – EM, VM, OS och Paralympics. Det kan ges till dig som aktiv elitidrottare, tränare eller ledare och det är ditt specialidrottsförbund som ansöker om det. De fyra stora kompetensområdena inom stödet är idrottsfysiologi, idrottsmedicin, idrottsnutrition och idrottspsykologi.

Under utbildningen får våra deltagare möjlighet att ta del av utvalda delar av elitidrottsstödets möjligheter och inte minst att praktiskt prova på olika sorter stöd – tester, mätningar och rådgivningar. De har eller kommer till exempel under utbildningen genomföra fystester, få utbildning inom idrottspsykologi, idrottsnutrition, göra screenings med fysioterapeut med mera. De som kommer att arbeta med kursdeltagarna är samma personer som jobbar med våra landslag på avdelningen Elitidrottsstöd.”

 

Axel, som tränar fotboll, är ytterligare en av årets kursdeltagare. Ta del av vad han säger om utbildningen.

 

Höghöjdsträning är för många elitidrottare inom konditionsidrott en viktig del av träningen och som förberedelse inför tävling. Träning på hög höjd gör att kroppen bland annat producerar fler röda blodkroppar som kan transportera det viktiga syret. 

I Riksidrottsförbundets Laboratorium för Prestationsutveckling på Bosön pågår just nu en studie där man undersöker om man genom att andas in kolmonoxid blir hypoxisk, vilket händer när man vistas på hög höjd. Det vill säga kan man inducera anpassningar i kroppen som motsvarar de som sker när man vistas på hög höjd utan att behöva resa till platser som ligger på hög höjd?  Kan inandning av kolmonixid vara en ny metod i träningen för att framtiden spara tid, pengar och inte minst vara bättre för miljön?

Studien på Bosön, som leds av Daniele Cardinale, är ett unikt samarbete mellan Bosön, Riksidrottsförbundet och forskningsvärlden. Flertalet internationella forskare är kopplat till projektet.

 

Elit-pararoddaren Ebba Einarsson inspirerade framtagandet av ADrow, det funktionsanpassade tillbehöret till Concept2s RowErg. Nu har innovationen haft världspremiär på Bosön. ”Så inspirerande att göra träning tillgängligt för ännu fler med helt olika förutsättningar”, säger Ebba.

Sommaren 2017, två veckor efter att hon tagit hem SM-guld i rodd, blev Ebba Einarsson förlamad från midjan och nedåt över en natt. Månaderna efter skadan bestod till största del av rehabilitering och Ebba fick lära sig grundläggande saker som att kunna sitta igen. -Jag fick lov att hitta andra sätt att träna och rätt snabbt fann jag kärleken till SkiErgen, främst för att den är så enkel och praktiskt, säger Ebba. Rodden hittade jag tillbaka till kanske 8–9 månader efter min skada.

Innan skadan jobbade Ebba som roddinstruktör på Jörgen Karlssons crossfit box i Falkenberg. Något som hon fortsatte med även efter rehabiliteringen.

”Det var när jag kom tillbaka efter min skada som idén om ADrow föddes hos Jörgen. Han såg vad som saknades för att jag skulle kunna fortsätta träna rodd och valde att göra något åt det”, berättar Ebba.

 

”Det var då, för runt två år sedan, som vi förstod att det här var något vi behövde lösa. Jag gick runt och tänkte på det rätt länge och till slut startade jag, min fru Gerd och min vän Kristoffer upp Fenix1 och började utveckla det som till slut blev ADrow”, berättar Jörgen.

Jörgen har själv alltid haft ett intresse för att uppfinna och berättar att ADrow är ett helt nytt område för honom.  ”I början körde vi med spännband och klossar för att testa hur den skulle kunna funka”, berättar Jörgen.

Produktutvecklingen drog igång för ett år sedan och teamet har löpande varit på plats på Bosön under denna period. På Bosön har de provat olika prototyper, testat sig fram med olika personer med olika behov, justerat och testat igen. Nu är de redo för världspremiär på Bosön med en färdig produkt som inte liknar någon annan på marknaden. Han beskriver ADrow som enkel att sätta ihop då den monteras på samma sätt som en vanlig RowErg men med ADrow istället för glidskenan. Därefter justeras den enkelt efter användarens mått.

”Vi på Bosön är stolta över att varit en del i utvecklingen av denna innovation och följa utvecklingen av detta hjälpmedel på nära håll”, säger Conny Karlberg, chef  för träning och tester på Bosön. ”Det är så många olika behov och användningsområden som ska tillgodoses, så antalet justeringar som genomförts under resans gång är omfattande. Nu är den klar, vilket är helt fantastiskt. Imorgon sitter kanske någon och tränar med ADrow i Framgångshallen. Bosön har många paraidrottare som besökare så det är lite extra roligt att vi kommer vara den första anläggningen i världen som har ADrow” säger Conny.

Pararodden i Sverige fortfarande under utveckling och Ebba hoppas att ADrow kan vara en del i att skapa ett intresse för sporten. ”Om fler får upp ögonen för Pararodd kan vi skapa ett community med tränare och ungdomsverksamhet. Jag är ju ensam här i Sverige och jag kan inte tävla nationellt eftersom jag inte har någon att tävla mot”, säger Ebba.

Ebba har följt arbetet med ADrow från start till slutprodukt och erkänner att hon var lite skeptisk till en början. ”I början när jag testade första prototypen som Jörgen och Kristoffer utvecklat så kände jag att det var bra, men inget som jag skulle använda. Jag hade ju redan min sits som jag flyttar över från roddbåten till inomhusrodden, skrattar Ebba. Men nu när jag fick testa slutprodukten kände jag verkligen att ADrow är något som jag också kommer att använda” avslutar Ebba.

Förmånliga möjligheter till kompetensutveckling i samband med en kurs, träningsläger eller utbildningshelg. Hjälp med det pedagogiska upplägget, tillgång till erfarna föreläsare eller hjälp med att ta in externa personer. Samverkan med Bosön Idrottsfolkhögskola erbjuder skräddarsydda utbildningar för Riksidrottsförbundets specialidrottsförbund med ett förmånligt kostnadsupplägg. En möjlighet som Svenska Golfförbundet denna höst dra nytta av.

Svenska Golfförbundet genomför under hösten en utbildningsinsats för sina drygt 20 rådgivare inom idrott-, ban- och klubbutveckling. Syftet är att fylla på verktygslådan för processledning och skapa samsyn runt deras rådgivning. Utbildningen genomförs i tre block med totalt sju dagar på Bosön. Marcus Norman, sportchef på Svenska Golfförbundet, är ansvarig för utbildningen.

Marcus, varför valde ni att genomföra utbildningen som en samverkanskurs?

”Det finns flera anledningar. Självklart är kompetensen och erfarenheten vi kan ta del av genom samverkan viktig för att få en kvalitét i vår utbildning. Sen att upplägget är förmånligt kostnadsmässigt är också en attraktiv komponent. Genom att samverka med Bosön Idrottsfolkhögskola kan vi kostnadsfritt nyttja Bosöns kompetenta och erfarna föreläsare i deras lärarkår samt vissa av Bosöns lokaler. Sen är Bosön också en väldigt bra plats att vara på. Allt finns under ett tak. Lektionssalar, idrottsytor inne och ute, möjligheter till övernattning, bra mat och en påtaglig idrottsatmosfär nära Stockholm.”

Michael Brobeck, lärare på Bosön Idrottsfolkhögskola och ansvarig från Bosöns sida för denna utbildning. När ni får en förfrågan om en samverkanskurs, hur går ni tillväga för att göra ett skräddarsytt upplägg för just det specialidrottsförbundet?

”Exakt hur vi går till väga beror på typ av förfrågan. I detta fall så tog Marcus på Svenska Golfförbundet kontakt med oss. Han beskrev läget, deras situation och önskan kring utveckling och utbildning inom processledning för sina rådgivare. Processledning är ett utbildningsområde på Bosön. Inom detta utbildningsområde har vi både rena utbildningar inom processledning samt att det också ingår som block i andra, till exempel i vår tvååriga idrottskonsulentutbildning. Vi utgick från vårt upplägg inom detta område och skräddarsydde utifrån deras behov. Så enkelt sammanfattat så börjar det med en kontakt och sedan tar vi det därifrån.”

Har du några fler exempel på samverkanskurser som ni genomfört med andra specialidrottsförbund?

”Några exempel på samverkanskurser de senaste åren är att vi tillsammans med Svenska Boxningsförbundet har genomfört utbildningsinsatser inom idrottspsykologi, motivation, föreningslära och ledarskap. Vi har haft samverkan med Svenska Hockeyförbundet vad det gäller utbildning för deras domare. Och på tal om domare så har vi tillsammans med ett antal specialidrottsförbund inom lagidrott i i två utbildningsomgångar genomfört en elitdomarutbildning.”