Kategori: Nyheter

Erik och William – nya coacher på Bosön

 

Ligger du i uppstarten av din träning och behöver få hjälp med hur just du ska lägga träningen för att komma igång och få kontinuitet? Eller tränar du kanske redan idag men vill bli coachad i hur du kan ta din träning till nästa nivå? Eller är du helt enkelt kanske bara nyfiken på att testa vad personlig träning kan ge just dig? Med gedigen utbildning och tunga erfarenheter i bagaget är Erik och William redo och laddade att hjälpa dig!

 

Varför valde du Bosön?

Erik

”Att vilja vara en del av Bosöns verksamhet var givet för mig när jag kom upp till Stockholm. Sveriges nav för fysträning i en mängd olika sporter i en tillåtande träningsmiljö där elit och motionärer möts. Mina egenintressen i träning och egen idrottsbakgrund med friidrott samlas på ett och samma ställe – det kunde inte bli bättre! Jag ser fram emot att bidra till Bosöns fortsatta utveckling tillsammans med kollegor och våra besökare på Bosön”.

Läs mer om Erik

 

William

”Bosön har alltid varit en drömarbetsplats. Här finns möjligheten och resurserna för att ge atleter och motionärer en helhetslösning när det kommer till träning och hälsa. Att kunna göra förmätningar och uppföljningar i Bosöns laboratorium för att kunna se var man är idag och vad träningen har gett för resultat är en riktigt fin lösning oavsett vilken nivå man tävlar eller tränar på. Detta tillsammans med den kompetens som finns på anläggningen gjorde Bosön till ett solklart val.”

Läs mer om William

 

Vill du träna med Erik eller William?

Missa inte i så fall att vi under januari har ett finfint erbjudande på personlig träning.

 

Januarierbjudande på personlig träning och fystest

Nytt år! Nya möjligheter! För att ge dig möjlighet att kickstarta året och ta din träning till en ny nivå erbjuder Bosön två attraktiva januarierbjudanden. Ett på personlig träning och ett på fystest. Vilket väljer du? Varför inte välja båda?

Erbjudande personlig träning

  • Tre tillfällen med en av Bosöns coacher samt samt ett kroppssammansättningstest
  • Pris 2 400 kr (ordinarie pris 3 360 kr)

Erbjudande fystest

  • Bosöns VO2max-test
  • Pris 1 100 kr (ordinarie pris 1 300 kr)

Villkor

Erbjudandet gäller på bokningsbara tider fram till 31 juni 2022. Bokning behöver göras senast 31 januari 2022.

 

Hur påverkar fysisk träning individer med cerebral pares?

Vad bestämmer den idrottsliga prestationsförmågan hos unga individer med cerebral pares? Det är ett av flera svar som en grupp forskare tillsammans håller på att ta reda på. Bosön, med Riksidrottsförbundets Laboratorium för Prestationsutveckling, spelar en viktig roll i denna studie. 

Riksidrottsförbundets Laboratorium för Prestationsutveckling på Bosön är ett viktigt nav för idrottsforskning och idrottsutveckling i Sverige. ”Och här händer det mycket spännande saker i samarbete med universitet och näringsliv” säger Daniele Cardinale som är ansvarig för laboratoriet. Bland annat så genomför en internationell forskargrupp från Karolinska Institutet en studie om ”Framerunning” som bland annat belyser hur unga personer med cerebral pares svarar på en akut belastning som fysisk aktivitet.

Framerunning är en del av Svenska Friidrottsförbundet och svenska atleter har representerat Sverige vid VM i parafriidrott i Dubai. En satsning sker nu världen över för att Framerunning ska bli en paralympisk gren.

Cerebral pares är den vanligaste orsaken till fysiskt handikapp hos barn i världen. Cerebral pares orsakas av en skada på den omogna barnhjärnan före 2 års ålder och påverkar motorik och på sikt muskulatur och leder negativt. Bland annat kan man hos personer med cerebral pares se en svagare, tunnare och stramare muskulatur. Det är väl karakteriserat att barn och ungdomar med cerebral pares (CP) rör sig mindre i vardagen än typiskt utvecklade barn. Detta gäller speciellt de barn som har en omfattande funktionsnedsättning. I vuxenlivet är livsstilssjukdomar mer vanligt förekommande hos personer med cerebral pares och att muskulaturen är svag, tunn och metabolt ineffektiv.

Studiens huvudsyften är att identifiera viktiga och avgörande fysiologiska och biomekaniska faktorer för Framerunners. Studien kommer att leda till ökad kunskap om prestationsfaktorer för Framerunners men även om aerob förmåga och akuta metabola omställningar under arbete hos personer med cerebral pares, inklusive indirekta mått på hur cellens kraftverk mitokondrien fungerar i muskulaturen.

Forskarna har i tidigare studier visat att muskulaturen hos personer med cerebral pares innehåller färre mitokondrier än hos typiskt utvecklade personer (kontroller). Denna studie följer upp detta genom att undersöka hur kroppen svarar på olika långa uthållighetsarbeten med olika hård belastning. På Bosön valideras bland annat 6-minuters Framerunning-test som ett konditionstest för personer med cerebral pares.

”Framerunning utförs på en trehjulig springcykel med sadel och bålstöd. Man rör sig framåt genom att springa med fötterna på marken. Träningsformen är unik på det sätt att den möjliggör medel- till högintensiv träning för en grupp individer med låg motorisk funktion och kontroll och därmed har få passande alternativa träningsformer” berättar Emma Hjalmarsson, doktorand på Karolinska Institutet och delaktig i studien.

”Vi har i tidigare studier (under granskning i tidskriften Pediatric Physical Therapy) visat att desto längre sträcka man springer på 6 minuter med sin Framerunner, desto mer syre gör kroppen av med. Detta var en viktig första studie för att visa att det finns en korrelation mellan sträcka och syreupptag, så att inte till exempel extrarörelser eller avvikande andningsmönster hade för stor påverkade på interaktionen. Vi följer nu upp denna studie och jämför sträckan man klarar att springa på 6 minuter med sin Framerunner på löpbana med ett kontrollerat, state-of-the-art maximalt syreupptagningstest på Framerunnern på det breda, stora löpbandet på Bosön. En unik studie!” säger Ferdinand von Walden, forskare vid Karolinska Institutet och ansvarig för studien.

 

Här berättar Ferdinand von Walden lite mer om denna studie och vad det är de gjort på Bosön.

 

Vill du genomföra forskning och utvecklingsprojekt i samarbete med Bosön?

Kontakta Daniele Cardinale

Vad händer på Bosöns nya elitidrottsutbildning?

Möjlighet att träna både enskilt och tillsammans med andra. Bygga vidare på dina specialidrottskunskaper, få fördjupade kunskaper inom träning och tävling, fysiologi, psykologi, nutrition, idrottsmedicin och ledarskap. Lära dig mer om andra faktorer som påverkar din idrottskarriär som till exempel sponsring och sociala medier. Allt i den unika idrottsmiljö som Bosön erbjuder. Detta är exempel på några saker som de studerande på Bosöns nya elitidrottsutbildning har möjlighet att ta del av. Nedan berättar de lite om hur den första terminen hittills varit.

Hösten 2021 gick startskottet för Bosöns nya elitidrottsutbildning. En skräddarsydd utbildning för de som vill fortsätta sin utveckling och ta nästa steg i elitidrottskarriären efter avslutad gymnasieutbildning på RIG (Riksidrottsgymnasium) eller NIU (Nationell godkänd idrottsutbildning) och har idrottsliga mål att nå internationell elitnivå som senior. Totalt är det nu 17 studerande på den ettåriga utbildningen. Mixen av idrotter är stor. Bland detta läsårs kursdeltagare hittar vi bland annat idrotterna friidrott, handboll, fotboll, ishockey, tyngdlyftning, bowling, cykel, MMA, brasiliansk jiu-jitsu, judo, rugby, racerunning/framerunning, taekwondo och truppgymnastik.

En av kursdeltagarna är Kajsa Eneroth, cyklist landsväg och MTB.

Kajsa, varför sökte du till elitidrottsutbildningen på Bosön?

”Efter gymnasiet kände jag att jag inte riktigt visste vad jag skulle göra med skola och jobb och jag tyckte att elitidrottsutbildningen passade väldigt bra efter att ha gått på ett idrottsgymnasium. Det blir lite samma, fast ändå nya miljöer och nya utmanande saker.”

Skulle du kort kunna beskriva terminen hittills?

”Vi har haft många olika saker så det är svårt att sammanfatta det kort. Vi har fått lära oss massa saker om fysiologi och mentala saker som är en del i alla idrotter och som alla kan ha nytta av. Vi har även haft mycket tid till träning och utbyte mellan oss på utbildningen.”

Vilka tycker du bör fundera på att söka till denna utbildning?

”Kanske de som är i samma situation som jag. Som inte riktigt vet vad de vill göra direkt efter skolan. Så passar det här jättebra som ett mellanlandnings-år. Då kan man reda ut detta. Och har man som jag skador som man behöver jobba med passar det jättebra på Bosön som har bra sjukgymnaster och möjligheter att fixa det.”

Hur ser planerna ut för dig framåt, både på kort sikt och på lite längre?

”På kort sikt är mitt mål att bli helt skadefri så att jag kan satsa ordentligt på min idrott. Det långsiktiga målet är kunna få mer kontinuitet. Att bli helt skadefri så att jag kan träna och tävla normalt och satsa på min idrott.”

 

Liselotte Olofsson, du är ansvarig för avdelningen Elitidrottsstöd som erbjuder mycket operativt stöd på Bosön. Kan du berätta lite mer om detta elitidrottsstöd och den koppling elitidrottsutbildningen har till det.

”Elitidrottsstödet har som syfte att stötta specialidrottsförbunden för att nå målen med starkare landslag och fler medaljer på mästerskap – EM, VM, OS och Paralympics. Det kan ges till dig som aktiv elitidrottare, tränare eller ledare och det är ditt specialidrottsförbund som ansöker om det. De fyra stora kompetensområdena inom stödet är idrottsfysiologi, idrottsmedicin, idrottsnutrition och idrottspsykologi.

Under utbildningen får våra deltagare möjlighet att ta del av utvalda delar av elitidrottsstödets möjligheter och inte minst att praktiskt prova på olika sorter stöd – tester, mätningar och rådgivningar. De har eller kommer till exempel under utbildningen genomföra fystester, få utbildning inom idrottspsykologi, idrottsnutrition, göra screenings med fysioterapeut med mera. De som kommer att arbeta med kursdeltagarna är samma personer som jobbar med våra landslag på avdelningen Elitidrottsstöd.”

 

Axel, som tränar fotboll, är ytterligare en av årets kursdeltagare. Ta del av vad han säger om utbildningen.

 

Kan inandning av kolmonoxid ersätta höghöjdsträning?

Höghöjdsträning är för många elitidrottare inom konditionsidrott en viktig del av träningen och som förberedelse inför tävling. Träning på hög höjd gör att kroppen bland annat producerar fler röda blodkroppar som kan transportera det viktiga syret. 

I Riksidrottsförbundets Laboratorium för Prestationsutveckling på Bosön pågår just nu en studie där man undersöker om man genom att andas in kolmonoxid blir hypoxisk, vilket händer när man vistas på hög höjd. Det vill säga kan man inducera anpassningar i kroppen som motsvarar de som sker när man vistas på hög höjd utan att behöva resa till platser som ligger på hög höjd?  Kan inandning av kolmonixid vara en ny metod i träningen för att framtiden spara tid, pengar och inte minst vara bättre för miljön?

Studien på Bosön, som leds av Daniele Cardinale, är ett unikt samarbete mellan Bosön, Riksidrottsförbundet och forskningsvärlden. Flertalet internationella forskare är kopplat till projektet.

 

Världspremiär på Bosön för innovation inom Pararodd

Elit-pararoddaren Ebba Einarsson inspirerade framtagandet av ADrow, det funktionsanpassade tillbehöret till Concept2s RowErg. Nu har innovationen haft världspremiär på Bosön. ”Så inspirerande att göra träning tillgängligt för ännu fler med helt olika förutsättningar”, säger Ebba.

Sommaren 2017, två veckor efter att hon tagit hem SM-guld i rodd, blev Ebba Einarsson förlamad från midjan och nedåt över en natt. Månaderna efter skadan bestod till största del av rehabilitering och Ebba fick lära sig grundläggande saker som att kunna sitta igen. -Jag fick lov att hitta andra sätt att träna och rätt snabbt fann jag kärleken till SkiErgen, främst för att den är så enkel och praktiskt, säger Ebba. Rodden hittade jag tillbaka till kanske 8–9 månader efter min skada.

Innan skadan jobbade Ebba som roddinstruktör på Jörgen Karlssons crossfit box i Falkenberg. Något som hon fortsatte med även efter rehabiliteringen.

”Det var när jag kom tillbaka efter min skada som idén om ADrow föddes hos Jörgen. Han såg vad som saknades för att jag skulle kunna fortsätta träna rodd och valde att göra något åt det”, berättar Ebba.

 

”Det var då, för runt två år sedan, som vi förstod att det här var något vi behövde lösa. Jag gick runt och tänkte på det rätt länge och till slut startade jag, min fru Gerd och min vän Kristoffer upp Fenix1 och började utveckla det som till slut blev ADrow”, berättar Jörgen.

Jörgen har själv alltid haft ett intresse för att uppfinna och berättar att ADrow är ett helt nytt område för honom.  ”I början körde vi med spännband och klossar för att testa hur den skulle kunna funka”, berättar Jörgen.

Produktutvecklingen drog igång för ett år sedan och teamet har löpande varit på plats på Bosön under denna period. På Bosön har de provat olika prototyper, testat sig fram med olika personer med olika behov, justerat och testat igen. Nu är de redo för världspremiär på Bosön med en färdig produkt som inte liknar någon annan på marknaden. Han beskriver ADrow som enkel att sätta ihop då den monteras på samma sätt som en vanlig RowErg men med ADrow istället för glidskenan. Därefter justeras den enkelt efter användarens mått.

”Vi på Bosön är stolta över att varit en del i utvecklingen av denna innovation och följa utvecklingen av detta hjälpmedel på nära håll”, säger Conny Karlberg, chef  för träning och tester på Bosön. ”Det är så många olika behov och användningsområden som ska tillgodoses, så antalet justeringar som genomförts under resans gång är omfattande. Nu är den klar, vilket är helt fantastiskt. Imorgon sitter kanske någon och tränar med ADrow i Framgångshallen. Bosön har många paraidrottare som besökare så det är lite extra roligt att vi kommer vara den första anläggningen i världen som har ADrow” säger Conny.

Pararodden i Sverige fortfarande under utveckling och Ebba hoppas att ADrow kan vara en del i att skapa ett intresse för sporten. ”Om fler får upp ögonen för Pararodd kan vi skapa ett community med tränare och ungdomsverksamhet. Jag är ju ensam här i Sverige och jag kan inte tävla nationellt eftersom jag inte har någon att tävla mot”, säger Ebba.

Ebba har följt arbetet med ADrow från start till slutprodukt och erkänner att hon var lite skeptisk till en början. ”I början när jag testade första prototypen som Jörgen och Kristoffer utvecklat så kände jag att det var bra, men inget som jag skulle använda. Jag hade ju redan min sits som jag flyttar över från roddbåten till inomhusrodden, skrattar Ebba. Men nu när jag fick testa slutprodukten kände jag verkligen att ADrow är något som jag också kommer att använda” avslutar Ebba.

Svenska Golfförbundet bygger framgång genom samverkan med Bosön

Förmånliga möjligheter till kompetensutveckling i samband med en kurs, träningsläger eller utbildningshelg. Hjälp med det pedagogiska upplägget, tillgång till erfarna föreläsare eller hjälp med att ta in externa personer. Samverkan med Bosön Idrottsfolkhögskola erbjuder skräddarsydda utbildningar för Riksidrottsförbundets specialidrottsförbund med ett förmånligt kostnadsupplägg. En möjlighet som Svenska Golfförbundet denna höst dra nytta av.

Svenska Golfförbundet genomför under hösten en utbildningsinsats för sina drygt 20 rådgivare inom idrott-, ban- och klubbutveckling. Syftet är att fylla på verktygslådan för processledning och skapa samsyn runt deras rådgivning. Utbildningen genomförs i tre block med totalt sju dagar på Bosön. Marcus Norman, sportchef på Svenska Golfförbundet, är ansvarig för utbildningen.

Marcus, varför valde ni att genomföra utbildningen som en samverkanskurs?

”Det finns flera anledningar. Självklart är kompetensen och erfarenheten vi kan ta del av genom samverkan viktig för att få en kvalitét i vår utbildning. Sen att upplägget är förmånligt kostnadsmässigt är också en attraktiv komponent. Genom att samverka med Bosön Idrottsfolkhögskola kan vi kostnadsfritt nyttja Bosöns kompetenta och erfarna föreläsare i deras lärarkår samt vissa av Bosöns lokaler. Sen är Bosön också en väldigt bra plats att vara på. Allt finns under ett tak. Lektionssalar, idrottsytor inne och ute, möjligheter till övernattning, bra mat och en påtaglig idrottsatmosfär nära Stockholm.”

Michael Brobeck, lärare på Bosön Idrottsfolkhögskola och ansvarig från Bosöns sida för denna utbildning. När ni får en förfrågan om en samverkanskurs, hur går ni tillväga för att göra ett skräddarsytt upplägg för just det specialidrottsförbundet?

”Exakt hur vi går till väga beror på typ av förfrågan. I detta fall så tog Marcus på Svenska Golfförbundet kontakt med oss. Han beskrev läget, deras situation och önskan kring utveckling och utbildning inom processledning för sina rådgivare. Processledning är ett utbildningsområde på Bosön. Inom detta utbildningsområde har vi både rena utbildningar inom processledning samt att det också ingår som block i andra, till exempel i vår tvååriga idrottskonsulentutbildning. Vi utgick från vårt upplägg inom detta område och skräddarsydde utifrån deras behov. Så enkelt sammanfattat så börjar det med en kontakt och sedan tar vi det därifrån.”

Har du några fler exempel på samverkanskurser som ni genomfört med andra specialidrottsförbund?

”Några exempel på samverkanskurser de senaste åren är att vi tillsammans med Svenska Boxningsförbundet har genomfört utbildningsinsatser inom idrottspsykologi, motivation, föreningslära och ledarskap. Vi har haft samverkan med Svenska Hockeyförbundet vad det gäller utbildning för deras domare. Och på tal om domare så har vi tillsammans med ett antal specialidrottsförbund inom lagidrott i i två utbildningsomgångar genomfört en elitdomarutbildning.”

 

 

 

Uppdatering – Deltagare sökes till träningsstudie på Bosön

Deltagare sökes till en träningsstudie med syfte att undersöka om kolmonoxid-inandningar inför träning kan förbättra träningseffekten jämfört med höghöjdsträning hos uthållighetstränade individer. Alla tester och träningspass kommer att ske på Bosön – Riksidrottsförbundets Laboratorium för prestationsutveckling (Lidingö). Ansvarig för studien är Daniele Cardinale, forskare vid institutionen Fysiologi, nutrition och biomekanik på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), kompetensområdesansvarig idrottsfysiologi avdelningen Elitidrottsstöd Riksidrottsförbundet samt ansvarig för Riksidrottsförbundets Laboratorium för Prestationsutveckling på Bosön.

 

Kriterier för deltagare

För att du ska vara behörig att delta behöver du uppnå följande kriterier:

    • Du ska vara uthållighetstränad (minst 10 timmar uthållighetsträning per vecka)
    • Van vid cykelträning (utomhus eller inomhus)
    • Frisk kvinna eller man i åldern 20 – 45 år
    • Skadefri
    • Ej konsumera kosttillskott under studieperioden.
    • Drogfri (exempelvis rökning, snus, antiinflammatorisk medicinering med mera)
    • Du ska kunna avstå från tävlingar under studieperioden
    • Du ska svara negativt på dopingtest
    • Inneha en egen pulsklocka och wattmätare
    • Kunna träna på Bosön

 

Urval

Urvalet till studien kommer att baseras på din prestation under ett tre minuters maximalt arbete på en ergometercykel. Väl uttagen till studien blir du slumpmässigt tilldelad en grupptillhörighet, antingen kolmonoxidgrupp, höghöjdsgrupp eller kontrollgrupp. Oavsett grupptillhörighet genomför du samma tester och träningspass som övriga deltagare.

 

Träningsupplägg och period för genomförande

  • Träningsupplägget består av övervakade högintensiva träningspass a 45-60 minuter på ergometercykel under tre veckor där tester genomförs veckorna innan och efter träningsperioden. Utöver de övervakade träningspassen bibehåller du på egen hand den träningsvolym du är van vid, men undviker intensiv träning.
  • Studien kommer genomföras under perioden september-oktober 2021.

 

Prover och tester under studien

Följande tester och prover kommer genomföras för att utvärdera träningseffekten och fysiologiska anpassningar:

  • Prestation vid time-trial
  • Maximal syreupptagningsförmåga
  • Arbetsekonomi
  • Critical power
  • Kroppssammansättning
  • Blodprov (Hemoglobinmassa m.m.)
  • Urinprov (Doping)
  • Muskelvävnadsprov

Vid fullbordat studiedeltagande får du ta del av resultat från dina genomförda tester och viss ekonomisk ersättning utgår. Ditt deltagande i studien är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta deltagande.

 

Vill du delta?

Om du är intresserad av att delta, fyll i formuläret via länken nedan för att ansöka. Du kommer sedan bli kontaktad om du är är aktuell för att delta i urvalsprocessen.

Ansökningsformulär

 

 

 

 

Tokyo-besök på Bosön

Om du inte kan åka till Tokyo får Tokyo komma till dig!

För tillfället är det högtryck på Bosön och och flertalet OS-uttagna avlöser varandra för att få svettas på i klimatrummet. Varför då?

”I Tokyo är det inte bara konkurrenterna som väntar. Även klimatet kommer utmana. En resa till Tokyos klimat på hemmaplan gör att acklimatiseringen på plats i Japan går fortare, både fysiologiskt och mentalt” säger Daniele Cardinale, kompetensområdesansvarig Idrottsfysiologi.

I klimatrummet på Bosön, där temperatur, luftfuktighet och höjdmeter justeras, kan träning och tester genomföras utifrån olika förutsättningar och syfte för idrottaren. Klimatrummet har möjligheten att anpassas till temperatur från +12°C till +40°C, luftfuktighet från 35 procent till 90 procent och höjdmeter över havet 0 till 5 750 meter, vilket är lite högre än Base camp på Mount Everest. Simulering av höjdmeter sker med via förändring av syrehalten inne i rummet. Desto lägre syrehalt i luften desto ”högre” upp.

40-60 procent luftfuktighet är vad som brukar sägas vara normalt för privatbostäder och arbetsplatser. 90 procent luftfuktighet kan förekomma i Sverige en dimmig dag. I Tokyo kan de aktiva förvänta sig temperaturer kring 35 °C s och en luftfuktighet i vissa fall upp mot 80 procent.

 

 

De senaste veckorna har bland annat kanotisten Linnea Stensils, roddaren Lovisa Claesson, paracyklisten Louise Jannering med pilot Anna Svärd, 800-meterslöparen Andreas Kramer, seglarna Fredrik Bergström, Cecilia Jonsson och Josefin Ohlsson, mountainbikecyklisten Jenny Rissveds samt gångaren Perseus Karlström tappat ett antal liter svett i på Bosön.

”Första passet och känslan var hemsk! Men efter bra ett par pass kände jag en bättre anpassning till värmen och fukten. Jag har förstått hur viktigt det är att dricka, ha koll på min kärntemperatur och vilka strategier jag kan ha för att hålla nere kärntemperaturen på normal nivå under uppvärmning inför mina lopp,” berättar Andreas Kramer.

Träningen i värmen sker under kontrollerade former och den aktive upplever allt som oftast att första passet är mycket tufft trots att den effektutveckling eller hastighet de arbetar på utifrån deras perspektiv är låg. Inne i klimatrummet används löpband, cykel-, rodd och kajakergometer. Ett antal olika parametrar som bland annat hjärtfrekvens, kroppens kärntemperatur, laktat, effektutveckling och skattad ansträngning dokumenterats. Intensiteten under träningspassen styrs till största delen efter kärntemperatur och hjärtfrekvens.

”Vi mäter kärntemperaturen med två metoder. Dels med ”gamla” metoden vilket är ett piller som den aktive sväljer ca 8 timmar innan träningen, dels med en nyutvecklad sensor som placeras på pulsbandet. Sensorn är ju klart smidigare och billigare att använda, även för den aktive utanför klimatrummet”, säger Tobias Elgh, testledare i Riksidrottsförbundets Laboratorium för Prestationsutveckling

Passen i värmen och fukten har varit 60-90 minuter långa. Utifrån hur många dagar acklimeringen ske och den aktives tidigare vana av varmt och fuktigt klimat designas träningen för varje person. Träningsmodellen har varit mestadels kontinuerligt arbete.  De aktiva som vistas mer än 5 dagar i klimatrummet har också genomfört hårdare intervallpass! Redan efter 4 dagar ses en viss acklimering till värmen men för att nå en mer bestående och högre anpassning krävs det block av upp mot 14 dagar med träning i klimatrummet.

”Det har varit tufft med värmen, men väldigt likt förhållandena i Japan då jag varit där och tävlat. Jag känner mig mer förbered på värmen och att jag inte ska gå ut för hårt när det blir dags för tävling” säger Josefin Olsson.

Vi ser fram emot att följa våra olympier på OS och hoppas att vistelsen i klimatrummet kommer bidra till deras framgång. Vill du läsa mer om deras och andra kommande olympiers besök i klimatrummet så kan du spana in Bosöns Instagram.

Exercise testing and implementation in elite team sports

Den 28 januari genomförde Bosön, inom ramen för elitidrottsstödet, ett uppskattat webbinar om hur man kan använda tester för att mäta och följa hur prestationen hos en idrottare utvecklas utifrån anpassningar i träningen. Flertalet internationellt erkända forskare höll under dagen spännande föreläsningar inom ämnet. Webbinaret lockade över 300 deltagare från hela världen.

Via en föreläsningsserie får du nu möjlighet att ta del av detta i efterhand. Som nummer fem och sista i denna serie kan vi nu presentera föreläsningen ”Exercise testing and implementation in elite team sports” med George Nassis.

 

 

George Nassis

George Nassis holds a masters and PhD in sport science and exercise physiology. He has conducted his studies at Loughborough University, UK as well as the National and Kapodistrian University of Athens in Greece. Since 2019, he is an adjunct professor at the University of Southern Denmark. George is a Fellow of the European College of Sport Science and a member of the American College of Sports Medicine. He has published more than 75 papers in international peer reviewed journals and is serving in the editorial board of the BJSM, Journal of Sport and Health Science and Science and Medicine in Football. Outside academia, George has served as the Head of Panathinaikos FC Performance Lab, the Head of Excellence in Football at Aspetar, Qatar, and the International Director of High Performance Team at China Institute of Sport Science.

 

 

Mer information

Vill du ha mer information om föreläsningsserien eller samarbeten som Bosön, Riksidrottsförbundets utvecklingscentrum har kring forskning inom idrott? Välkommen att kontakta:

Daniele Cardinale | PhD
Kompetensområdesansvarig idrottsfysiologi
E-post: daniele.cardinale@rfsisu.se